NY BOK: Hållbarhetens villkor

Boken Hållbarhetens villkor består av 15 bidrag som på olika sätt tar sig an ett gemensamt tema – hållbarhet och städer. Ett annat gemensamt tema handlar om att sätta in saker och ting i ett större sammanhang. Staden måste förstås i relation till sin omgivning, och relationen stad-landsbygd är central i talet om hållbara städer.

sekunderna

Bild: 2004.07.11 från Björn Olssons verk Sekunderna (2004-2007).

I bokens förord skriver Henrik Teleman, redaktör för Hållbarhetens villkor (Arena förlag, Malmö) tillika chef för Virserums konsthall, att relationen stad-land är ohållbar och orättvis då det som metropolen levererar värderas högre än det som landsbygden producerar. Mot denna bakgrund är ett syfte med boken är att ”skärskåda den urbana romantik som spridits”. Boken, som innehåller 15 artiklar skrivna av forskare, journalister, debattörer, med flera, är vackert och suggestivt illustrerad med bilder från Björn Olssons verk Sekunderna.

Två av artiklarna diskuterar mer ingående stadens problematiska relation med sin omgivning. Författaren och journalisten David Jonstad skriver i Den hungriga staden om stadens beroende av sin omgivning för att få energi, mat och andra livsnödvändigheter. Stockholm – som ofta omnämns som Sveriges tillväxtmotor – skulle på kort tid drabbas av en allvarlig bristsituation om inflödet av varor upphörde. Talet om den hållbara staden i relation till utsläpp av växthusgaser baseras, påpekar Jonstad, på beräkningar som endast tar med utsläpp som görs inom stadens gränser. Om samtliga utsläpp som stadens invånare ger upphov till (bland annat genom import av varor) tas med i beräkningarna blir bilden en helt annan.

I Jämställda villkor mellan stad och land skriver författaren och journalisten Kristina Mattsson att vi lever i en tid av ”metronormativitet”, där det urbana medelklasslivet utgör normen för vad som kan anses vara ett gott liv. Kristina Mattsson betonar att ett ensidigt fokus på städerna och deras utveckling leder fel, och hon avslutar sin text med att efterlysa en ny berättelse – ”en stad- och landberättelse om världen i morgon och hur vi vill att den ska se ut.”

I Stockholm framhålls Hammarby sjöstad och Norra Djurgårdsstaden som exempel på och förebilder för hållbart stadsbyggande. I sitt bidrag Hur hållbara är Hammarby sjöstad och Norra Djurgårdsstaden? genomför Josefin Wangel, forskare vid Avdelningen för Miljöstrategisk analys på KTH, en granskning av dessa båda bostadsområden. Inledningsvis utvecklar Josefin Wangel en måttstock för hållbar stadsutveckling baserad på energi och växthusgasutsläpp. En utvärdering av de båda områdena visar att inget av dem är användbart som förebild för hållbar stadsutveckling, till exempel använder dess invånare mer energi och släpper ut mer växthusgaser än vad den framtagna måttstocken för hållbarhet medger. En annan aspekt av dessa projekt som Josefin Wangel lyfter fram i den avslutande diskussionen är att dessa båda bostadsområden utgör en mycket liten del (0,5 %) av landets bostadsbestånd. Genom att allokera resurser till denna typ av projekt blir dessa områden på ett orimligt sätt bärare av idén om hållbar stadsutveckling. På så sätt knyter även denna artikel an till temat om att se saker och i sitt sammanhang; i detta fall handlar det om att beakta hela bostadsbeståndet i stället för att fokusera på ett mindre antal områden som får en symbolisk funktion i talet om hållbar stadsutveckling.

Josefin Wangel intervjuades i Dagens Nyheter i samband med att Hållbarhetens villkor publicerades: Om alla bodde som i Hammarby sjöstad vore det en katastrof.

Boken Hållbarhetens villkor är, som bokens redaktör Henrik Teleman skriver i förordet, genreöverskridande. Boken ger därmed på ett intresseväckande sätt olika perspektiv på en rad frågor som rör hållbar stadsutveckling. I boken betonas också på ett förtjänstfullt sätt att social rättvisa och fördelning av resurser är en viktig aspekt av hållbar utveckling – något som ofta tenderar att tonas ned i talet om den ”hållbara staden”.

Ylva Uggla, docent i sociologi vid Örebro universitet

Advertisements
This entry was posted in Bokanmälan, Klimatförändring, Stadsplanering. Bookmark the permalink.